showmefun

För övrigt kan jag nu säga att jag hatar Postkodsmiljonären eller vad det heter. Döp om det till Postkodsreklamen istället, eftersom 80% av det så roliga spelet består av reklam. Ni håller med hoppas jag...

Efter en båtresa med massor av mat, en öl och några nikotinpåsar var alla avslappnade och väldigt glada. Planeringen var att när de väl packat upp alla matvaror och stadgat sig lite, var att fiska. Eftersom jag och Dale inte hade några grejer att fixa och trixa med i stugan, så valde vi att sjunka ned med en iskall Lapin Kulta, medan vi avnjöt både den och synen framför oss när Ben och Mille knöt tafsar och pillade med de sista krokarna. Nu var vi redo; en platta öl i båten och olika spön. Undrar hur lång tid det skulle ta innan första fisken satt på...
Bang! Det tog inte mer än 5 minuter så var första gäddan lurad. Nöjet för detta fick jag uppleva och håven togs fram av styrman Dale. Fisken var inte stor, nej, den låg på cirka kilot men en fisk är alltid en fisk. Detta såg ut som en riktigt bra start på fisket men så var inte fallet. Ytteligare en gädda kunde inkaseras innan mörkret började falla, ett par timmar senare. Nu var det istället dax för burken. Och jisses va burk det dracks inne i den varma stugan till "vem vet mest", "postkodsmiljonären" och "Idol". Nästa anhalt skulle bli den världsberömda metropolen Mariehamn. Fiskarna skulle invardera stället utan dess like...
När man hör orden Åland och Mariehamn tänker man väl inte på ett bra uteliv-ställe? Eller gör ni det? Iallafall, så började vi på en liten mindre klubb som heter "Dino´s". Där var det hyfsat med folk och ett skapligt liveband, men vi bestlutade oss för att göra ett klassiskt "barhäng". Ni vet ståendes,drickandes med en arm lite lutat skönt sådär. Inte ofta man hänger där, utan det brukar oftast vara på dansgolvet vilket det blev senare på Arkepelag, Ålands största ställe. Det blev succé enligt oss, Mariehamn var fylld med partaglada tjejer! Tro det eller ej, men så var det. Så testa det en sommarhelg vänner, gör det... Nu orkar jag inte hålla på att skriva utförligare om helgen, använd er vildaste fantasi och multiplicera med 2. Tack för mig!

Jag är återigen hemma kära barn. Har ni saknat mig? Jag har saknat er, känns som att det var år sedan vi hade roligt. Jag tänkte i detta inlägg göra lite paralleller mellan ett långt fastland och en stor ö mitt ute i havet. Liksom försöka utvärdera helgen, skriva ned fördelar och nackdelar.
   Fredagen den 24:e oktober befann sig två par av goda vänner som tillslut vid båtkajen blev ett stort gäng på fyra killar. De var fortfarande i Sverige men de såg fram emot den korta vägen över till det fantastiska öriket Åland. Vad de nu fyra vännerna skulle göra där kommer här nu svart på vitt; fiska, dricka öl, dricka Seamanshots och testa på huvudstadens uteliv, Mariehamn. Men vi börjar med fisket...
   Fisket ja. Förväntningarna var stora, förberedelserna var perfekta. Men... Nånting fruktansvärt hände på Ica Maxis parkering i Västerås där min goda vän Dale stod med sin röda Audi. I den tyska bilen fanns all den fina utrustning vi skulle lura fisken med. Dyr utrustning, fina fiskerullar, dyra spön, kläder, fiskelådor. De fina sakerna fanns inte kvar kvällen innan avfärd i bilen, vi hade blivi bestulna av några fattiga och tragiska människor. Stereon var utsliten och Dales 4 en-kronor till parkeringspengar var borta. Fattiga ja...
   Men de gav inte upp. Ett snabbt samtal till fiskekonungen Ben skulle göra susen. Där var det inga problem. Med hans utrustning värt runt 100 lax kunde vi andas ut. Han skulle packa ned lite extra saker för mig och Dale vilket inebar att dem skulle få fiska i helgen...
   

För att gå tillbaka till verkligheten kan jag härmed meddela er att jag vann 50:- på skrapet. Det nervkittlande i det hela va "gånger"- skrapet om ni vet. Det blev bara 50X1 men jag är nöjd endå. Vad kommer denna vinst att gå till? Ja ni, vad vet jag. Kanske 100 000:- på de två nya trisslotterna jag ska köpa. Och vinner jag 100 000:- kommer jag att skriva det, utan konstigheter och drömmar...

Sitter med min trisslott inhandlad på hemköp i Eskilstuna. Iakttar den in i minsta detalj innan jag försiktigt börjar skrapa fram de två första rutorna. Det står 100 000:- på båda. Men jag vet - jag vet - att en tredje 100 000:- ruta aldrig kommer att komma. För jag har vart i denna situation minst 300 gånger, men hoppet är det sista som överger mig. Fortsätter skrapa. Lite småsummor som  50 :- och 1000:- pluppar upp, det är ju de jag inte vill ha! Inför den näst sista rutan börjar mitt hjärta slå snabbare än normalt. Det är som första mötet med en tjej eller som en straffspark i en fotbollsmatch. Man står liksom där, helt ovetande om resultat. Jag fortsätter att skrapa, ja, jag skrapar så hårt med min tur-enkrona att det hårda pappret från svenska spel nästan börjar glöda. 100 kommer fram, men det finns mer att skrapa på i rutan. Ännu en 0 kommer fram och nästa följs av en 0. Jag går ned i tempo, jag har nu öppet mål istället för straff. Jag ska bara lägga in den i kassen och jag... gör mål, pussar tjejen och får fram sista 0an! Jag är 100 000:- riksdaler rikare, vilken känsla. Nu väntar semester och varmare breddgrader mina vänner. 
      Men detta försigår bara i mitt huvud, i min fantasi. Jag har inte ens börjat skrapa den...







   

Att backa en bil kan vara svårt i hög fart, speciellt om man missar ett skymt dike. Vad jag råkade ut för idag var just den gammla klassikern, "åka ner i diket".
     För det gjorde jag. Klockan 16 00 satte jag mig i bilen för en skön resa hemmåt efter en lång dag, men den började inte bra. Den började dåligt. Trångt och stökigt på "parkeringen" innebar för mig att backa en bra bit runt för att kunna svänga upp. "Poof" sa det och jag hängde med båda däcken i luften. Nu krävdes det svett och tårar för att få upp den. 3 man bak som puttade på och en i bilen som körde frammåt. Och det slutade... lyckligt. Hade jag haft en kameramobil hade jag lagt ut lite roliga foton men tyvärr mina vänner. De andra hade roligt åt mig och jag kunde inte låta bli att vara lite road jag också, även fast det alltid är roligare om någon annan råkar ut för det. Skadeglädje?

Jaha, kollar in dagens datum vilket innebär 19 oktober. En snabbräkning i huvudet säger att det är 2 månader och 5 dagar till den heliga dagen julafton. Kollar man på all den underbara reklam som finns på TV så kan man se redan nu att de börjar skylta för julen. Panik, är vad det kallas. Hallå, mer än 2 månader kvar och redan nu ska man köpa det ena och det andra. Inte konstigt att folk får hjärtklappning och hjärtinfakter med all den stress media kokar ihop! Jag hade för mig att julen är en lugn tid då familj och vänner samlas, men nu är det nästan en tävling familjer emellan vem som köper flest och dyrast  klappar till  sina barn. Så var det inte på min tid inte...

Kunde nog inte gått så mycket bättre. Allt flöt på utan konstigheter; detta är början på något stort förmodligen.

Denna lördag är ett stort frågetecken. Vet vad ja ska göra, men hur det slutar är en annan historia. Slutar den bra kommer jag att berätta hur det gick, annars får bara ett fåtal utvalda chansen att höra hur resultatet på kvällen uteblev. Visst blir ni nyfikna? Inte, va bra. Då behöver ni inte fortsätta läsa texten,
    Igår var jag lite fyllechaffis åt mina vänner. Jag var cirka 2 meter att följa med in på krogen nykter och improvocera mina fylledanssteg, men då kom den kommentaren jag inte ville höra; Calle, du har ju inte fixat håret än. (K-G känner i mitt hår och säger, det har du ju gjort.) Varpå jag vände hem, sov 2-3 timmar medan Riddarna dansade vidare. Runt kvart över 2 ringer telefonen, och sömnen försvann in i den kalla bilen. En lång fredag till ända, och en ny lördag föddes som ett frågetecken...

Här följer 3 stycken starka punkter på att ett "beroende" har försvunnit:

1. Man har mer pengar på kontot
2. Sparade sidor i internetfönstret finns inte kvar efter 20 dagar eller dy.l.
3. Man går inte runt och tänker på skiten längre som förr.

Dessa anledningar ser jag mycket positivt på. Ett slags begär likt sömn,mat och sex(?) - även om dessa är positiva - har försvunnit. Ett många gånger negativt problem. Det är jag stolt över just idag.

Tack för mig denna gång, i helgen blir det fiske och party! Kanske vi ses, kanske vi pratar, kanske vi sover ihop.

Har kollat igenom de klassiska Rocky-filmerna 1-5 på 2 dagar. När fotbollen är slut för denna säsong är det lätt hänt att bli lite lat efter jobbet då egenträning inte existerar. Varför? Motivationsfråga va... Lättare är det att slå på Rocky och luta sig tillbaka i väntan på en ny morgon, kanske med en liten rackare under läppen. För visst är det skönt att inte stressa efter en dag, men i längden blir det segt som vinigumm.
   Nån som har nån bra "filmserie" likt Rocky att rekomendera? K-G, ditt ämne. Shout!

Hej, vänner och alla andra. Onsdag redan imorgon, vilket betyder att veckan snart är slut. Ganska sjukt vad tiden går snabbt när man tänker efter. En ny dag blir en ny vecka, av 52 möjliga. 1 år går, och man blir ett äldre. Man lever till man når en ålder på 80 kanske. På dessa år ska man ha upplevt världen och se tillbaka på livet och förhoppningsvis känna att man gjort det man velat göra. So let´s go!
    För att byta skrivämne; jag har kommit in i en vit period i livet(nykter en helg). Nej, hörrni. Jag är ingen alkoholist, bara på helgerna. Men jag har fått upp ögonen för något som man måste vara nykter för att göra. Att sitta på sjön och...ja, fiska. Nu får ni upp en bild i huvudet som liknar ett metspö, ett flöte och benen gungande längs en bryggkant en sommardag. Eller hur? Så är inte fallet, nejnej. Nu snackar vi kraftfulla gäddor på närmare 10kg och vatten på 20meters djup. Napp som gör att man nästan flyger i vattnet utan att överdriva. Krokar och drag som finslipas kvällen innan in i minsta detalj, för att göra dem trovärdiga. Rullar och spön för X antal tusenlappar. Detta ÄR kul.
    Nu vill ni ha bevis på att jag fick en gädda på 5,1kg och fiske/jobbar-kompisens 8,540kilos? De finns på en kamera men inte här.
   Vafan håller jag på att hamna i "fisk-träsket" ?




Kan vara jag om 20år!

Jag är 21år, har ett stadigt jobb och bor hemma. Detta skulle nog vara en dröm för de som gillar att spara och snåla med sina inkomster, också för mig. Men här dyker ett problem upp. Det är så att mitt sparkonto inte är så fullt som jag vill, snarare rentav tomt.
     Hur kan detta ske? Någonstans uppkommer ett ultimat system för pengar och feta konton då inkomsterna är grymt mycket större än utgifterna. Jag har bara mig själv att skylla då onödiga utlägg för fest,spel,onnödiga klädköp som jag inte använder... Listan kan göras 2 km lång men någonstans måste man bromsa.
      Nån som har något råd till salu? Nån som är grym med pengar för jag behöver hjälp!








Spel och fest var det...Äsch, man lever bara en gång, eller?

...är att se Real Madrid spela fotboll. Jag har aldrig - och kommer nog inte heller - att ha ett sådant. Men att se mästarna från spanien rulla boll på ett sådant sätt, skulle göra att till och med Carolina Gynning intresserad att bänka sig framför TV:n. Börjar man bakifrån så har man ett försvar av hög klass med världens bästa målvakt Iker Casillias och backar som Salgado, Pepe och framförallt italienaren Cannavaro. Dessa spelare får stor hjälp att vinna matcherna av de offensiva världstjärnorna. Jag menar namn som Raúl, Guti, Robben och världens farligaste måltjuv; den flygande holländaren, Van Nistelrooy. I år vinner dem det mesta. Primeria Division, cupen och den åtrovärda Champions League titeln från Manchester United!






Raúl Madrid va?

...klimatet att vara en utomhusjobbande byggnadsarbetare  i dessa tider.  Kalla mörka,tidiga mornar med en bil som är som en igglo innan värmen pumpas upp. Vidare 8,1mil eller 1 timmes färd genom halvluriga svängar (is?) för att sedan stå ute och huttra klockan 7 med en hammare i handen 3 meter upp på en ställning. Hemgång klockan 16 00 för att landa på hemmaplan klockan 17 00. 5 dagar i veckan, vecka in och vecka ut!
      Snickare höst/vintertid är ingen dans på rosor, men man ska vara nöjd att man är frisk och kry och har ett jobb...

 Hej gummor och gubbar! Jag är trött på människor i sig. Inte på mina närmaste för det kommer jag aldrig att bli. Bara på alla idioter som finns på arbetsplatser, på stan och i hus. Nånting är ju fel, vissa har ju inte alla hästar på rätt plats eller hur man uttrycker sig. Vad jag skriver är en elegi, som en viss Winnerbäck gjort låt om. Men den handlade inte om detta ämne.
Ni kanske känner igen mig? Eller är det kanske så att jag är likadan, att folk tycker så om mig? Tror inte det, men man vet inte. Vissa passar man ihop med - vissa ska man undvika och skita i. Det har jag lärt mig.
Tack för lyssnadet, nu till något mer roligt - helgen! För att göra det roliga lite kortare så hänvisar jag till en av sveriges bästa bloggar http://jagskanoglyckas.blogg.se/

Sköt om er!

Minns ni ordjakten som gick på Tv4 för ett tag sedan? Där intog jag, mamma, moster och brorsan plats i studion för ett parti ordjakt - i direktsändning. Detta kan för många vara en skräckupplevelse och även för mig var det en "pärs". Enkla frågor som " vart kan du göra en strike?" blev ett svårt svar som " golfbana" för mig. Strålkastarna flashades i ansiktet, kameror vinklade i det minsta hörn och en halvfräsh programledare (Anki nåntning). Klart det går fel om man inte älskar kameran.
Resultat ska vi väll inte prata om men jag kom sist och moster Lena tog hem en pott på 6 000kr. Dessa gjorde vi en liten splitt på och efter vinstskatten räckte pengarna knappt till tågbiljetten hem. Men dagen i sig och all rolig nervositet gjorde att vinsten inte blev så viktig.
Vad jag egentligen denna text skulle handla om, och det jag skulle komma till, var om min storebror Jimmy. Han är grymt allmänbildad och har ställt upp i ordjakten 7 gånger, vart med i kvalet i tv för "vem vill bli miljonär" 1 gång, Jeopardykval och nu senast ikväll blivit bland de sista i "Vem vet bäst" på Svt2. Hur lyckas han egentligen med allt?




This girl makes me nervous...

Bra Inter, godkänt Chelsea, botten Barcelona. Vinn så vinner jag!

Så, då var det avklarat. Första bilfärden då bara jag och mitt provisoriska körkort närvarade. Och vilken debut sen då! Rusningstrafik; likt en dag på en kinesisk gata. Där kommer jag med en halvrisig Skoda från 1998 och ska vara bekväm i de tighta rondellerna. (Det var jag också vill tillägas),
    Nej, mina vänner. Ni behöver inte vara rädd för att köra med mig. Vill nästan jämföra denna som den klassiska "första gången" om ni förstår - mycket bra, men kan bli bättre...